Så hetsas hatet fram! – Jag är här
42326
post-template-default,single,single-post,postid-42326,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-3.7,wpb-js-composer js-comp-ver-5.0.1,vc_responsive

Så hetsas hatet fram!

Igår fick vi ett otäckt exempel på hur näthatet förgiftar den offentliga debatten. Måltavlan var Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski. Den som skrev Faceboook-kommentaren, en Urban, fantiserade om att han mitt i natten kom till platsen för en singelolycka. Det skulle vara chefredaktören som satt svårt skadad vid ratten. Urban tänkte sig att han då INTE skulle hjälpa den skadade, trots sin vårdkompetens, utan i stället kissa på den döende! ”Kändes skönt. Riktigt skönt” skriver Urban.

För den ovane kan näthat av det här slaget tyckas helt oförutsägbart och galet. Men för oss i #jagärhär som ägnar mycket tid åt att följa twittertrådar och kommentarsfält på Facebook framträder tydliga mönster.

Fallet från igår har sin startpunkt i en tweet Peter Wolodarski skrev i lördags:

”Alla har blivit räddare. Och tystare. Och mer samstämmiga. I dagens debattklimat törs ingen sticka ut av skräck för att bli lynchad. Nu tar författaren Bengt Ohlsson bladet från munnen: Får en vit medelålders man skriva en pjäs om kvinnor i burka?”

Tweeten puffade för en stort upplagd artikel i DN signerad Bengt Ohlsson. Men många valde att endast läsa Peter Wolodarskis tweet. Och de läser den som att det är hans egna åsikt att alla har blivit räddare och tystare och att en konsensuskultur breder ut sig. Tweeten får snabbt över 200 svar där många anklagar chefredaktören för att hyckla. De anser att det egentligen är han som tvingat fram självcensur. Många polemiserar mot detta. DN är en tidning med talrika röster, vilket inte minst publiceringen av Bengt Ohlssons artikel visar. Niklas Orrenius bevakning av islamismen är ett annat exempel. I skrivande stund realtidsrapporterar DNs reportrar från rättegången mot Rakhmat Akilov.

I ett vidare samhällsperspektiv är påståenden om tystnad och trång åsiktskorridor dessutom gravt missvisande.

De sociala medierna gör det lätt för vem som helst att yttra sig. Det är billigare och enklare nu än någonsin tidigare att nå en publik. Samstämmighet lyser med sin frånvaro i dagens debattklimat som är spretigt och högljutt. Vi ser en nationalistisk reaktion på migrationens utmaningar. OCH en feministisk revolution mot sexuella övergrepp. Samtidigt!

Men många anser sig vara tystade. En av dessa är författaren Katerina Janouch som på måndagen skriver i alt-tidningen Nyheter Idag:

Dagens Nyheter ”har länge profiterat på att kasta människor åt vargarna – cyniskt, kallblodigt, beräknande.” skriver hon och fortsätter ”Dagens Nyheter skulle utan problem kunnat vara Pravda, ett språkrör för en totalitär regim, så duktig är man på att omyndigförklara och just lyncha oliktänkande”.

Peter Wolodarski karakteriseras som ”en ryggradslös medieman” som ägnar sig åt ”åsiktsförföljelse, lynchar människor, förtalar, stryper viktiga röster för att rasera Sverige till samhällelig katastrof.”

Nyheter Idag lägger ut en länk till denna artikel på Facebook med frågan: ”Vad tycker du? Ska Peter Wolodarski kasta in handduken som redaktör för DN?”

Bildsättningen väcker uppseende. Chefredaktörens ansikte är beskuret strax under ögonen, en stympning som man sällan ser i bildbehandling.

Kommentarsfältet blir därefter. ”Globalistkramare, mupp, politruck, nerknarkad, idiot, pajas, hjärntvättad, lider av schizofreni, dåre”. Skeendet, orkestrerat av Nyheter Idag har sina givna hållpunkter. Det är bara en tidsfråga innan glåporden förvärras till hotelser. Kim skriver ”varför ska han kasta in handduken när han kan kasta sig utför ett stup?” och så kommer Urbans morbida våldsfantasi som får ligga kvar i kommentarsfältet i mer än tre timmar.

Alla säger att de är emot hat och hot. Alla lever inte som de lär.

av: Mattias Lahti Davidsson